Så kan du få ner elpriset
Att se över sitt hem för att hitta energitjuvarna är bra för både din plånbok och för miljön.
Den som lyckas bäst med sin ekonomi är den som använder sig av en budget, oavsett hur mycket pengar man har. Det är faktiskt så att din plånbok kommer må mycket bättre om du börjar budgetera för det som finns i den, oavsett om det är mycket eller lite. I den här artikeln berättar vi om vad du ska tänka på när du sätter upp en hushållsbudget.
När du gör en hushållsbudget börjar du med att lista dina inkomster för att sedan dra av dina fasta utgifter och sedan bestämma hur mycket av det som blir över som ska gå till sparande och som får spenderas. Vissa brukar gå efter 50/30/20-metoden där 50% av dina inkomster får gå till fasta utgifter så som boende, försäkringar och mat. 30% får gå till rörliga utgifter så som shopping och nöjen och 20% av inkomsten ska gå till sparande. Såhär gör du en budget i fyra steg:
Börja med att räkna ut vad din disponibla inkomst är. Disponibel inkomst är den inkomst du har att leva på varje månad. Alltså din nettolön eller a-kassa efter att alla skatter och avdrag dragits samt eventuella bidrag, till exempel barnbidrag eller bostadsbidrag, lagts till.
När du har din disponibla inkomst börjar du dra av dina fasta utgifter från den. Fasta utgifter är de avgifter som är samma varje månad och som det inte är lika lätt att påverka. Exempel på detta är hyra eller amortering, driftkostnader så som el, tv och bredband, försäkringar och matkostnader. Helt enkelt det du behöver varje månad för att överleva.
När du dragit av dina fasta kostnader från din disponibla inkomst bestämmer du hur mycket av det som är kvar som du lägger undan på ett sparande. Ett vanligt riktmärke är att man ska spara 10% av sin disponibla inkomst. Har man inte råd att spara 10% av inkomsten kan man spara en mindre summa. Det viktigaste är att sparandet blir av. Ett litet sparande är bättre än inget alls. Se till att bygga en sparbuffert på ett vanligt sparkonto först och börja sedan att spara för dina mål eller starta ett långsiktigt sparande på börsen. Genom att starta ett månadssparande som dras från ditt konto i början av varje månad glömmer du aldrig bort sparandet och det sköter sig självt.
Det som blir över efter att ditt sparande och dina fasta utgifter dragits från din disponibla inkomst är det som får gå till dina rörliga utgifter, alltså det du kommer spendera varje månad. Här ingår exempelvis shopping och nöjen.
Vill du få mer pengar över i din hushållsbudget gäller det att börja prioritera. Där du kan påverka mest är bland dina rörliga utgifter. Du kanske inte behöver allt du shoppar varje månad exempelvis? För att få pengar över kan du bestämma en fast summa som du får lov att lägga på dina olika rörliga utgifter varje månad. För att göra det enklare att hålla isär utgifterna kan du öppna flera olika konton avsedda för dina rörliga avgifter, till exempel ett shoppingkonto, ett nöjeskonto, osv, där du lägger över en fast summa som du får röra dig med varje månad. Utmana sedan dig själv att ha kvar pengar på dessa konton i slutet av varje månad.
Du kan även spara pengar bland dina fasta utgifter även om det är svårare. Till exempel kan du kolla över dina avtal, kanske kan du hitta ett billigare abonnemang eller elpris? Du kan även spara in på en av dina streamingtjänster om du inte använder alla och du kan omförhandla dina lån för att få lägre månadsavgift.
Med våra verktyg Abonnemangshjälpen och Utgiftskollen kan du få koll på vad du lägger dina pengar på varje månad och vad du kanske kan spara in på. Det kan även ligga till grund för hur mycket pengar varje post i din budget kan få. Ett annat sätt att göra det på är att kolla hur ditt kontoutdrag för det senaste året sett ut. Det kan du göra i internetbanken eller appen. Genom att räkna ut hur mycket du lagt på olika saker det senaste året och sedan dela det med 12 får du ett hum om vad du i snitt kan lägga på olika saker varje månad och budgetera för dem.
Här är ett exempel på en budgetmall du kan använda när du ska göra din budget. Du kan kopiera texten nedan och klistra in i excel om du vill göra en egen budget. Siffrorna är enbart exempel, utgifter är individuella beroende på livssituation och vart man bor. Räkna ut dina egna utgifter och skriv in dem för att få en så korrekt uträkning som möjligt. Lycka til!
En vuxen | Två vuxna | Barn < 1 år | Barn 1-3 år | Barn 4-6 år | Barn 7-10 år | Barn 11-14 år | Barn 15-19 år | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Inkomster | ||||||||
Lön/pension efter skatt | ||||||||
Studiemedel (om student) | ||||||||
Eventuellt barnbidrag | ||||||||
Eventuellt bostadsbidrag | ||||||||
Övriga inkomster/bidrag | ||||||||
Summa inkomster | ||||||||
Nödvändiga utgifter | ||||||||
Boende1) | ||||||||
Övriga lån | ||||||||
Mat2) | 2 860 | 5 720 | 1 110 | 890 | 1 120 | 1 500 | 1 870 | 2 220 |
Kläder och skor | 510 | 1 020 | 720 | 720 | 970 | 980 | 700 | 560 |
Hygien och hälsa | 660 | 1 320 | 430 | 670 | 190 | 190 | 380 | 660 |
Sport och fritid | 650 | 1 300 | 110 | 210 | 420 | 550 | 550 | 650 |
Kommunikation/busskort | 880 | 1 760 |
|
|
|
|
|
|
Telefon, TV, streamingtjänster | 1 620 | 2 000 | 200 | 200 | 200 | 270 | 300 | 350 |
A-kassa | 140 | 280 |
|
|
|
|
|
|
Hemförsäkring | 140 | 160 |
|
|
|
|
|
|
Olycksfallsförsäkring |
|
| 190 | 190 | 190 | 190 | 190 | 190 |
Betaltjänster (kort) | 40 | 80 |
|
|
|
|
|
|
Förbrukningsvaror | 120 | 150 | 80 | 80 | 80 | 80 | 80 | 80 |
Summa nödvändiga utgifter | 8 430 | 14 730 | 2 970 | 3 090 | 3 300 | 3 890 | 4 200 | 4 840 |
Sparande3) | ||||||||
Buffertsparande | ||||||||
Pensionssparande | ||||||||
Annat långsiktigt sparande | ||||||||
Övrigt sparande | ||||||||
Summa sparande | ||||||||
Övriga utgifter | ||||||||
Bil4) | 3 050 | 3 050 | ||||||
Nöjen och presenter | ||||||||
Frisör, övriga personliga tjänster | ||||||||
Småutgifter | ||||||||
Övrigt | ||||||||
Summa övriga utgifter | ||||||||
Total summa utgifter | ||||||||
Överskott budget |