Ränteavdrag är ett avdrag på skatten för dig som har lån. Det innebär att staten ger tillbaka lite av de räntekostnader du betalat under året. Ränteavdraget infördes i slutet av 70-talet för att det skulle bli lättare för privatpersoner att låna pengar för att kunna köpa och äga sitt eget boende.

Ränteavdrag innebär att du får göra avdrag på den totala skatten med upp till 30% av räntekostnaden på dina lån upp till 100 000 kr. Har du räntekostnader över 100 000 kr får du dra av 21% på den del som överstiger 100 000 kr.

- Det kan vara bra att tänka på att olika skattereduktioner sker i en viss ordning så ränteavdrag görs bara om det finns skatt kvar att reducera, säger Johan Rosengren privatmarknadschef på Sparbanken Tanum.

Banken skickar varje år in information till Skatteverket om hur mycket du betalat i ränta vilket innebär att om du får ett ränteavdrag så står det redovisat i din inkomstdeklaration när du får den. Det enda du behöver göra är att kontrollera den med den kontrolluppgift du får från din bank varje år.

För att ha rätt till ränteavdrag krävs att du uppfyller dessa villkor:

• Du måste ha betalat skatt och ränta under det året du vill ha ränteavdrag för.
• Du måste vara betalningsansvarig för lånet.
• Du måste ha ett underskott i kapital. Dina räntekostnader måste helt enkelt vara större än dina kapitalinkomster (till exempel från aktieutdelningar).
• Du måste ha räntekostnader på minst 1000 kr.
• Du måste ha skatt kvar att reducera efter andra skattereduktioner.

Du kan få ränteavdrag på alla typer av lån, inte bara bolån. Privatlån, Billån och Samlingslån ingår också. Det enda lån du inte kan få ränteavdrag på är studielån från CSN eftersom det redan är väldigt förmånligt.

OBS! Från och med 2025 kommer ränteavdraget på lån utan säkerhet, t.ex. privatlån och samlingslån, att minskas. Då kommer endast 50% av räntekostnaderna att vara avdragsgilla. Från och med 2026 kommer ränteavdraget på lån utan säkerhet tas bort helt.

Om du vill räkna ut vad ditt ränteavdrag blir kan du enkelt göra det såhär:

1. Räkna först ut vad du betalat i ränta totalt under inkomståret du deklarerar för.
2. Ta sedan reda på vad du har för kapitalinkomster under samma år.
3. Dra sedan bort räntekostnaderna från dina kapitalinkomster
4. Får du ett underskott multiplicerar du detta med 0.30 eller 0.21
   
   

Såhär ser uträkningen ut: Kapitalinkomster – Räntekostnader = avdragsgillt belopp x 0, 30 eller 0,21.

Här kommer ett exempel: Om du betalade 100 000 kr i ränta under ett år och hade kapitalinkomster på 20 000 kr. Då får du göra avdrag med 30 % på det som bli kvar, alltså 80 000 kr. 80 000 x 0,3 = 24 000 kr. Du kommer alltså kunna dra av 24 000 kr på din beräknade skatt.

Har du inga kapitalinkomster multiplicerar du bara dina räntekostnader med 0,3 eller 0,21. Då ser exemplet ut såhär: 100 000 x 0,3 = 30 000. Du får dra av 30 000 kr på din beräknade skatt.

När det finns medlåntagare på ditt lån fördelas ränteavdraget automatiskt jämnt mellan er, 50% till båda parter. Om ni skulle vilja ha en annan fördelning, till exempel om en av er betalar mer på lånet än den andre kan ni notera den ändringen i inkomstdeklarationen. Ni kan också meddela banken i förväg så uppdaterar de uppgifterna innan de skickar iväg dem till Skatteverket.

Om du löser ut ett bundet lån innan tiden löpt ut tar banken en avgift för detta, kallad för ränteskillnadsersättning. Denna ersättning är också avdragsgill och kan räknas med i ränteavdraget. Kontrollera bara att den står med i din inkomstdeklaration.

Andra avgifter, så som uppläggningsavgifter och aviavgifter, är inte avdragsgilla och kan inte räknas med i ränteavdraget. 

Du får ränteavdraget utbetalt en gång om året vid din skatteåterbäring, men du kan även få det utbetalt varje månad om du vill. Du ansöker i så fall om jämkning av din skatt via Skatteverket. Skatteverket informerar i så fall din arbetsgivare att dra mindre skatt på dina löneutbetalningar.