De flesta som är föräldrar eller väntar barn är nog medvetna om att barn kostar pengar, men många vet kanske inte hur mycket uppväxten kostar totalt. Faktum är att ett barn kostar omkring 1,8 miljoner kronor från födseln till den dagen de fyller 19 år, enligt beräkningar över det mest nödvändiga, gjorda av bland andra Sparbankerna. Drar man av barn- och studiebidraget blir kostnaden 1,5 miljoner kronor fram till 19-årsdagen. I beräkningarna ingår nödvändiga kostnader som mat, kläder, fritidsintressen, månadspeng, utrustning i hemmet, kostnad för större bostad, barnomsorg och inkomstbortfall vid föräldraledighet och VAB. Behöver man skaffa en bil eller kanske byta till en större bil tillkommer kostnad för det. Semesterresor är heller inte inkluderat i beräkningen.

Försök vara inställd på att det kostar att ha barn och var förberedd på att behöva prioritera vad ni kan lägga pengar på. Gör en budget i god tid före och testa att leva på den summan några månader för att se vad du kan dra in på och hur du kan anpassa din ekonomi innan det blir skarpt läge.

Bebistiden är dyrast

Störst påverkan på ekonomin har bebisar eftersom en förälder då tar ut föräldraledighet och inkomsten blir lägre. Till nyfödda behövs också saker som barnvagn och bilbarnstol som kostar mycket pengar att köpa. Det första levnadsåret är kostnaden för att ha barn omkring 150 000 kronor. Tar man hänsyn till barnbidraget så blir i stället nettokostnaden runt 130 000 kronor. Barnomsorg är en stor utgift för de yngre barnen, med åldern ökar kostnaderna för mat, kläder, fritidsintressen och vecko- eller månadspeng. En tioåring kostar 92 000 kronor och en artonåring 116 000 kronor per år. (77 000 respektive 103 000 kronor med hänsyn taget till barn/studiebidrag).

Barnets första år känns mest i föräldrarnas plånbok. Dels är hushållets inkomst lägre till följd av föräldraledighet, samtidigt som det är många inköp av hjälpmedel och barnartiklar som behöver göras.

Hur kan man göra för att få ihop ekonomin om det är knapert?

När man blir fler i familjen ökar hushållets kostnader. Har man möjlighet kan det vara klokt att spara ihop lite pengar innan man skaffar barn. Man kan också försöka köpa saker som vagn och andra lite dyrare saker som behövs barnets första år redan innan barnet föds och inkomsten blir lägre. Det går också att spara pengar genom att köpa begagnat eller låna av vänner.

Att göra en budget och hålla sig till den blir ännu viktigare när ekonomin periodvis kan vara mer ansträngd. En del utgifter faller bort naturligt när man bildar familj, andra får man väga mot varandra.

Under småbarnsåren är det viktigt att man har koll på ekonomin både på kort och längre sikt. Den som har en högre lön bör kanske betala en större del av utgifterna, då kan förutsättningarna öka för båda att vara trygga med sin privatekonomi. För en jämställd ekonomi på sikt bör man också försöka dela lika på föräldraledighet, VAB och eventuellt deltidsarbete. Gör man inte det behöver den som tar det större ansvaret hemma kompenseras ekonomiskt av den andra. Det handlar inte bara om att väga upp för en lägre inkomst här och nu utan också för den framtida pensionen.

*Beroende på vilken sparform man valt, och hur familjesituationen ser ut, kan man behöva skriva testamente eller göra sitt barn till förmånstagare för att säkerställa att de sparade pengarna går till barnet om man som förälder skulle avlida, eller om man är omgift och sedan skiljer sig. Om man sparar i förälders namn är det också viktigt att känna till att pengarna inte är fredade om föräldern hamnar på obestånd.