Drömmer du om att låta huset växa eller äntligen få till den där verandan? Ett bygglov på plats är ofta starten, men vad är det egentligen för regler som gäller: När behövs bygglov och vad behövs? Vi reder ut.
Bygglov behövs när man ändrar utseende på en byggnad, genom att bygga om eller bygga till, eller om man ändrar funktionen så att användningen blir väsentligt ändrad. Gör man exempelvis om en butik till en restaurang krävs det bygglov, men inte nödvändigtvis om man gör om en blomsteraffär till en tobaksaffär.
Bygglov finns för att de lagar och regler som styr hur ett område får bebyggas ska kunna följas, där detaljplanen är ett viktigt dokument. Syftet med att reglera byggandet är dels på grund av äganderätten och förutsägbarheten för privatpersoner, så att jag på ett ungefär vet vilka förändringar som kan komma att ske i mitt område och jag kan påverka min levnadssituation. Om jag till exempel köper ett hus i ett villaområde vill jag kanske veta att det inte ska byggas industribyggnader där. Ett annat syfte är att utvecklingen av byggnaderna i ett samhälle sker på ett bra sätt för att tillvarata kulturhistoria, naturvärden och göra avvägning mellan det enskilda och det allmänna intresset. Bygglov utfärdas av kommunerna.
Generellt gäller att ett vanligt trädäck som är byggt i marknivå inte kräver bygglov, det kan finnas vissa undantag. Om altanen är mer än 1.20 meter över mark eller inbyggd krävs bygglov, men även där kan det finnas undantag om man bor i ett område som inte är klassat som kulturhistoriskt värdefullt. Hör gärna med din kommun vad som gäller i ditt område.
Först om någon anmäler bygget vidtas åtgärder. Det som då sker är att om det går att ge bygglov i efterhand, så görs det, och man får en sanktionsavgift. Om det olovliga bygget tas bort innan nämnden fattar beslut, ges ingen sanktionsavgift. Går det inte att ge bygget bygglov får den ansvarige ett föreläggande om att ta bort byggnaden samt en sanktionsavgift. Om ändringen ändå inte genomförs ges ett ”kännbart straff” vilket kan röra sig om ett par tusen kronor för privatpersoner och miljonbelopp för större företag.
Det som behövs är handlingar och ritningar som är tillräckligt bra för att en bedömning ska kunna göras. Dokumenten behöver visa: Vad som ska göras, var det ska det göras och hur det kommer att se ut. Om man ska sätta in ett fönster behöver man fasadritning och kanske ett produktblad för att åtgärden ska kunna bedömas. Bygger man till, eller ska ta ner en vägg, kanske det behövs en redogörelse för hur det ska gå till rent tekniskt. Ritningar för fastigheten kan oftast hämtas ut på nätet. Kolla med din kommun.
Man behöver invänta startbesked. I enklare ärenden brukar man få det när man får sitt bygglov, men för närvarande finns en svensk lag som säger att det behöver gå fyra veckor efter alla beslut innan de får verkställas. I större projekt söker man först bygglov och därefter startbesked, som tar ungefär fyra veckor att få under förutsättning att alla handlingar finns. När man har fått startbeskedet är det bara att börja bygga.
Efter att bygglov utfärdats behöver det påbörjas inom två år och avslutas inom fem år.
Alla beslut är i grunden överklagningsbara, sen måste det göras inom en viss tidsperiod. Man skickar in en överklagan till kommunen som kontrollerar att överklagan kommit in inom rätt tidperiod. De skickar det i så fall vidare till länsstyrelsen som prövar om den som skickat in anmälan har rätt att överklaga. Överklaganden rör oftast projekt som kanske inte är så populära av allmänheten, eller från grannar i villaområden, eller att man helt enkelt är missnöjd med sitt bygglovsbeslut.
I startbeskedet fastställs vad som behövs redovisas när bygget är klart. När det är inskickat får man ett slutbesked som exempelvis är bra att ha när man säljer huset.
Det finns en fastställd taxa för bygglov som är uppbyggd efter den arbetsinsats som krävs att göra bedömningen. Det kan sträcka sig från 1000 kronor till miljonbelopp, vid exempelvis nybyggnad av ett helt kvarter. Taxan finns att läsa hos kommunerna.
Många får avslag på grund av att planerna inte följer detaljplanen, som till exempel reglerar hur mycket man får bygga på tomtens yta, eller inom ett visst område, där flera hus ibland delar på en gemensam byggrätt. Att kolla om grannarna byggt ut behöver alltså inte vara en garanti för att det går att få bygglov om byggkvoten för området är fullt.